Länkar till fler anläggningar

Ribersborgs Kallbadhus Malmö
Sportpalatset Stockholm
Strömbadet Stockholm
Olympisk Simstadion 1912

(vi tar gärna emot förslag på flera liknanade anläggningar. Skick ett mejl till Bosse Hulten.

Läs mer om boken på Historiska Media - där du också kan köpa boken - klick

Texten till höger är hämtad från boken om Ribersborsg Kallbadhus och skriven av Bo Hultén

Om boken Ribersborgs Kallbadhus

Ribersborgs Kallbadhus
från 1898, med anor från 1867, har överlevt stormar, bränder och långt gångna rivningsplaner. Det är idag Nordens största och mest välbesökta kallbadhus, med över 175 000 årsbesök. Det är också ett av de äldsta och bäst bevarade kallbadhusen som fortfarande håller öppet, alla dagar året om.
Fram till 1956 var kallbadhuset också Malmös officiella simstadion och ett eldorado för simklubbarna. Här har Sally Bauer varit simtränare och Gunnar Larsson tog sina första simtag på kallbadhuset, som också varit arena för nationella och internationella simtävlingar , simhopp och spännande matcher i vattenpolo. Baltiska spelen 1914, den största idrottshändelsen hittills i Malmös historia, bjöd på internationella simtävlingarna här under kungligt överinseende.

Boken är rikt illustrerad med historiska och nytagna fotografier av Ribersborgs kallbadhus, samt alla de andra stora och små kallbadhus längs Malmös och Limhamns kustlinje.

En lång rad skribenter medverkar i boken för att belysa badhusens och badandets historia ur olika aspekter, som t.ex. byggnadsminnesvård, kulturhistoria, medicinska aspekter på vinterbad osv. Flera kända och okända malmöbor med egna erfarenheter av Ribersborgs Kallbadhus medverkar med kåserier och funderingar kring bad och badande härhemma och ute i världen.

Ribersborgs Kallbadhus (byggt 1898)

Baltiska Spelen 1914 med kronprinsparet i högsätet på de fullsatta bryggorna

Idrottsarenan Ribersborg

Simidrotten som vi känner igen den idag – vaskades fram under de första åren av 1900-talet. De första svenska mästerskapen i simning arrangerades 1899 - året efter den första upplagan av Ribersborgs Kallbadhus / Malmö Saltsjöbad uppfördes. 1902 kom Ribban version 2.0 efter en kraftig höststorm och 1904 bildades det som vi idag känner igen som Svenska Simförbundet. Året efter detta – 1905 – arrangerades det första Svenska Mästerskapen i simning – på Ribban. Det är med snabba penseldrag, något om årtalen runt sekelskiftet mellan 18–1900-talet.

Men redan 1891 hade någon form av SM-tävlingar avverkats. Fast när de svenska mästerskaps-tävlingarna arrangerades året strax innan sekelskiftet – ja då satte svensk simning sitt första större avtryck i den idrottshistoriska boken. De första fem svenska mästerskapen i simning kom inte utanför de sk. tullarna i den kungliga huvudstaden och innan Malmö och då Ribersborg skulle stå för arrangörskapet 1905 – var man naturligtvis tvungna att ta en omväg till Göteborg och den provisoriska simarenan på Styrsö innan man lät SM-tävlingarna kunde ”komma hem” – till Malmö 1905.

Svenska Simförbundet hade bildats 1904 och simningen växte sig mycket stark med Sverige som bas – under den här perioden. Simförbundets ordförande Erik Bergvall var inte bara mannen bakom simningen i Sverige utan var också den som byggde upp simningen på världsnivå. Han stod som pappa till FINA – det internationella simförbundet.
I Malmö 1905 fanns han med som deltagare och under SIM-SM 1919 och 1944 fanns han naturligtvis också på plats. I mellantiden lade han ner massor med jobb på simningen och också annat. Några exempel på detta är - OS i Stockholm 1912 och under många år som Stadionchef i Stockholm.
Fram till de första SM-tävlingarna 1899 – hade simklubbarna varit, mer eller mindre lekstugor för de mer bemedlade i samhället. Simpromotioner, lagerkransar, punsch och annat var de ingredienser som man lade märke till när simning kom på tal.

Världens äldsta idrottsförening, Uppsala Simsällskap grundades 1796 och Malmö skulle få sin första idrottsförening 1869 – när Malmö Simsällskap kom till under en afton på Kramer hotell. Naturligtvis skulle födelse av denna idrottsförening – företas i punschångor. Men under åren runt det förra sekelskiftet hade det blivit ett paradigmskifte.  Simningen skiftade ansikte från överklassuppvisningsnöje till något som började likna idrott.

Likheten med dagens högkvalitativa simmästerskap är inte helt påtaglig men konturer till det som komma skulle – kan man skönja.
Simarenan Ribersborg – bestod av en snedställd ”simbassäng” – om en längd av 33 1/3 meter. Inte fullt ut enligt de gängse reglerna om att man skulle simma på 50 meters banor. Men detta hade skiftat under årens lopp. Stockholms OS-bassäng i Djurgårdbrunnsviken var t.ex. 100 meter lång. Men 33 meters måttet fanns på många ställen i landet och dåförtiden var regelverket inte lika rigoröst som i dagens simning. Nu måste en SM-bassäng vara mellan 50.00m och 50,03m – för att vara godkänd. Varken mer eller mindre. Ribbans 33:a var mer flexibel – skulle man kunna säga. Beroende på väder och vind. Vattendjup och annat kunde naturligtvis också påverkas av naturens härjningar.

Men simningen eller rättare sagt tävlingssimningen var naturligtvis inte den enda idrotten som hade sin plats på Ribban. Vattenpolo har ju starka traditioner i Malmö. Under Ribban-eran var det både RAN och Malmö Simsällskap som hade sporten på sitt program. I mer modern tid – efter Simhallsbadets tillkomst 1956 så fördelade man gracerna på så sätt att MS tog hand om simhopp och Ran vattenpolon och detta har aldrig rubbats.

Simhoppet hade sin plats på Ribban. 10 meters avsatsen var inte bara ett avstamp för simhopp utan med sin placering på herrsidan var den också en populär plattform för betraktande in på damavdelningen. Manliga simhoppare rörde sig enligt traditionen i ultrarapid när man skulle upp och hoppa – säger traditionen. Problemet med simhoppet var att man fick hålla efter vattendjupet. Det kunde snabbt förändras i den djuphåla där nedslagen skulle ske och utan denna dagliga koll kunde det bli en olycksdrabbad sport att utöva.

Ribersborg eller som det kom att heta under Baltiska Spelen – Malmö Simarena – har fyra rejäla avtryck som idrottsarena på ett mer nationellt plan. De svenska Mästerskapen i simning 1905, 1919 och 1944 samt Baltiska Spelen 1914.

Med dagens ögon sett – provisoriska startbryggor när herrarna på Baltiska Spelen skall kasta sig i vattnet för 1500m fritt

Svenska Mästerskapen i simning 1905
Sett med dagens simglasögon var mästerskapen nådens år 1905 – inte speciellt imponerande. En simgren – herrarnas 100m fritt och så naturligtvis simhopp och konstsim. Speciellt simhoppet imponerade på den därvarande pressen. Man försnackade upp tävlingarna med att hoppen skedde från svindlande höjder – upp till 40 fot – drygt 11 meter och något liknannade hade aldrig skådats på våra breddgrader.

Segraren på 100m fritt hette Wilhelm Persson, från Stockholms Kappsimningsklubb. SKK som kort namnet är för klubben från Kungliga huvudstaden – dominerade svensk simning vid den här tiden. Mellan åren 1901 till 1914 vanns just herrarnas paradsträcka, 100m fritt av simmare från SKK. Wilhelm Persson som vann på 1.16.8 eller som det skrevs vid den tiden och man inte kunde mäta tiondelar – 1,16,4/5 minuter.
Persson tillsammans flera av sina kollegor, bland annat en herr Hjalmar Johansson, hade precis kommit tillbaka efter en turné till England där tävlingen om Kung Edwards pokal hade varit den stora begivenheten. Hjalmar Johansson hade vunnit pokalen 1904 och blivit världsberömd över hela England men 1905 så fick han vika ned sig för en engelskman som räddade hem pokalen igen.

Johansson var den tidens stora simstjärna och hans karriär inom idrotten blev långlivad. Hjalmar Johansson var verkligen en allround idrottsman. SM-guld på 100m fritt 1902, OS-final på 100m fritt vid extraspelen i Aten 1906, där han också deltog i längdhopp. Men hans stora idrotts insatser stod han för vid OS 1908 när han vann guld i simhopp och 1912 – i solskensolympiaden 1912 tog silver – också det i simhopp. Men på SM i Malmö 1905 vann han inte. Segraren i Malmö 1905 - Wilhelm Persson fick också han en OS-karriär som simmare. Han 1908 deltog på London-OS och blev oplacerad på 200m bröstsim.

Under SM 1905 så arrangerades också den första vattenpolomatchen i Malmö. Under SM-året 1905 hade en ny förening – dedikerad att syssla med vattenpolo grundats under Malmö Simsällskap. Klubben kallade P-05 genomförde som avslutning på SM – en uppvisningsmatch i polo. Verksamheten i vattenpoloföreningen var under sommartid stor och de närmaste tio åren efter det första mästerskapet spelades det om Ribersborgspokalen och klubbar från andra sidan sundet men också så långt bortifrånkommande, som Göteborg, fanns inblandat i segerskaran för denna turnering

Emmy Machnow som vid Baltiska Spelen var en av de mer framträdande simmarna. Svenskt rekord på 100m fritt noterade hon i hemstadens simarena.

Baltiska Spelen 1914
Tanken var att Baltiska Spelens simavdelning skulle bli, med dåtidens mått mätt, ett stort arrangemang. Men av detta blev intet. Danska och tyska simmare kom aldrig till start och det enda utländska inslaget var ett engelskt pololag. Svenska representationen var dock mycket stor och det var faktiskt två simmare från Malmö som drog till sig det största intresset.
Emy Machnow och den dåförtiden okände Albert Rothstein var de två som utmärkte sig mest. Machnow med ett svenskt rekord på 100m fritt för damer och Rothstein med svenskt rekord på 100m ryggsim.

Baltiska Spelen – tävlingen som marknadsfördes som ”mästerskapet mellan två olympiska spel” – blev inte den stora tillställning och idrottmanifestation som man hade hoppats. Men sett ur Ribersborgs synvinkel som arrangemang – trots allt en milstolpe. Landshövdingen och kronprinsparet förgyllde tävlingarna och stora människor massor tog sig ut till Ribban de där tävlingsdagarna under utställningssommaren 1914. Sista biten ut till arenan var en 300 meter lång brygga som alla promenerade ut på och man är i efterhand, imponerad vilka människomassor anläggningen kunde hysa.
Fast rent idrottsligt så var Malmösimmarnas prestationer som sparades till eftervärlden..

Det var inte bara simtävlingar på Kallis. Här simskola med ledning av frk Falk under nådens år 1914
Frv. Malmölaget som vann 4x100m fritt vid Svenska Spelen 1922, F. Henning som vann livräddningen vid Baltiska Spelen 1914 och en kandidatgrupp från sommarsimskolan på Ribban.

Svenska Mästerskapens i simning 1919

Mästerskapen 1919 innebar också ett firande av Malmö Simsällskap och klubbens 50-års jubileum. Det man som Malmöbo mest gladdes åt under SM-tävlingarna 1919 – var trippeln som MS-simmarna Ture Ågren, Kaj Hansen och Orvar Trolle tog på 100m fritt. Naturligtvis vanns lagkappen på 4x100m fritt också av Malmö Simsällskap – en tradition som man upprätthöll under många år. Det var runt simmarna i dessa lagkappslag som det moderna svenska frisimmet utvecklades

Svenska Mästerskapens i simning 1944

SM-tävlingarna 1944 blev de sista större simtävlingar som hölls på Ribban. En upprustning av tävlingsdelen av arenan med en kommunal insats på 15.000 kronor borgade för att det skulle bli riktigt fina tävlingar.

1944 års tävlingar hade också lite av jubileumsstämpel över sig. Det var 25 år sedan SM i simning hölls senast i Malmö och arrangörsklubben Malmö Simsällskap firade 75-års jubileum (grundat 1869 som Malmös äldsta idrottsförening)
Dagarna innan tävlingarna var det stormigt runt SM. Ja stormigt på riktigt. Tång och sjögräs hade vällt in över arenan i en tidig hösstorm och man fick lägga mycket tid på att städa upp efter detta innan man kunde komma igång med mästerskapen.
Dessutom hölls mästerskapen under brinnande världskrig och det betydde att just SIM-SM det året blev till en riktig folkfest. Över 5000 åskådare sammanlagt och med en topp på 1700 personer som toppnotering under söndagens tävlingar.

Tävlingsmässigt så blev det tre mästerskapsrekord under tävlingarna. Ingrid Tafhvelin från Eskilstuna stod för det ena. Hemmasimmerskan Marianne Nilsson, Malmö Simsällskap stod för ett andra – när hon överraskande vann 200m bröstsim till hemmapublikens stora belåtenhet. Den tredje rekordssimmaren var Stockholmskan, Kerstin Åkerberg – som vann 100m ryggsim. Denna simmerska har sin egen historia och när man går in och betraktar resultaten från Masters-SM i simning år 2015 – finns hon fortfarande överst i resultatlistorna. Nu i åldersklassen 85-89 år – där hon som född 1927 tävlade under dessa rutinerade simmerskors mästerskap.

Svenska frisimmets fostervatten och simskoleledoradot

Mycket av simidrotten hade sin grogrund i Stockholm. Men det moderna frisimmet hade sin vagga i Malmö och då på Ribersborgs Kallbadhus. Mellan åren 1916 och framåt så dominerade Malmö Simsällskap frisimmet i lagkapp. Namn som Orvar Trolle, Eskil Lundahl, Kaj Ågren  med flera utvecklade den svenska simningen och fick sedan arvtagare i bl.a tvillingarna Borg i Stockholm. Arne och Åke. Men det var på Ribban mellan änder och sjögräs som det moderna frisimmet växte fram i Sverige.

Även om Ribban har varit en tidig form idrottsarena är det på andra plan som anläggningen varit mer betydelsefull. Som Malmöbornas simskoleledorado under många år. 1902 införde Malmö Simsällskap gratis simskola för staden barn och detta banbrytande initiativ var trots alla punschångor, svenska rekord och kungliga läktarbesök – det viktigaste som simarenan Ribersborg har stått för.

Idag ligger – Simarena Malmö - det där ute i Sundet och bara väntar på att någon skall greppa tanken att använda det just som idrottsplats igen. Det är inte frågan om hur utan när……

Erik Bergvall delar ut priser på SM-1944 och vid SM i simning 1944 fanns också speciella brevmärken som man kunde klista på som tillägg på vykort

Andra märkvärdigheter på Simarenan på Ribersborg

1909
Simmades det första Distriktsmästerskapet.

1911
Fick Malmö sin första svenske mästare i simidrott. Simhopparen Alvin Carlsson. Skolad på Ribban och sedermera också olympier i Stockholms-OS 1912.

1928
Arrangerades den första tävlingen i elljus och med högtalare.

1928
Gästade OS-segraren Boy Charlton arenan och uppvisningssimmade.

1936
För första gången slog RAN, MS i DM-finalerna i vattenpolo. Det behövdes två förlängningsperioder för att det skulle lyckas. Sedan dess har Ran varit ensamma herrar på täppan.

1936
Under Sprintermästerskapet (i elljus) säckade en veranda ihop och massor med åskådare hamnade i vattnet.

1938
Tävlade och tränade Sally Bauer för Malmö Simsällskap på Ribban.

1955
Arrangerades den sista Ribersborgsgalan. Publiktillströmning var så stor att bryggorna knakade och polisen fick stoppa biljettförsäljningen.

1956
Invigdes Simhallsbadet och alla simverksamhet på Ribban försvann.